Om inte Björn Ranelid har fått diagnosen malignt melanom vid det här laget, så behöver jag aldrig i UV-strålarna tänka på min rätt så ljusa hud och ett aningen röda påbrå...

källa: http://ratata.fi/start/#article-19612-13315-15-festfragor

När dansade du senast tryckare?

I egentlig mening i juli 2010

Låten som får en på omedelbart fredagshumör?

Margareta med Sten&Stanley

Bästa festen någonsin?

Min famos 60-årsfest för ca 12 år sedan

Drinkrecept som alltid funkar?

Jameson utan is

Värsta efterfestminnet?

Har i princip alltid somnat före efterfesten

Youtube-klipp som man måste se på förfesten?

Så nördig är jag inte

Har du hällt ett ölstop över någon?

Inte vad jag kommer ihåg

Värsta klädmissen i festligt sammanhang?

Typ alltid

Sjukaste festivalminnet?

Har aldrig varit på festival

Oslagbar nattmat?

Pizza

Bästa samtalsämnet med taxichauffören på vägen hem?

Ehehheehhe.... "-Får jag känna lite längre ner?"

Stans bästa krog?

Tydligen mitt eget vardagsrum, och jag har fest ca två gånger per år. (Skithåla till stad man lever i.)

Bästa festsällskapet?

Det hade jag den 5.12.2011

En dancemove  som alltid fungerar?

Det ska en sån som jag inte tänka på, saknar rytmik what so ever

När är det dags att gå hem?

När man inser att man inte hålls på benen, oftast lite för sent

Jag använder Schwarzskopf´s hårspray got2be 2 sexy, och got2be chaotic som hårwax. Ibland använder jag ett wax som heter Bedhead manipulator.

Tydligen går jag omkring med knullrufs.

Idag har jag jobbat, svartjobbat. Fakturerat och krupit under borden för att koppla diverse kontorsmakineri.

Jag har suttit inne i ett litet kontorsutrymme i sex timmar, med långärmat, i 25 grader celsius. (Jag hade lite hett.)Tant chefen pratade oavbrutet, jag är faktiskt riktigt fascinerad över att man kan kan prata så mycket utan att säga i princip någontig.

Nu tänker jag klä mig naken, gå ut och slänga mig i närmaste snödriva, och dö. Nej jag skojade, men sällan har en öl smakat så gott.

PS. Jag hade aldrig någonsin trott att jag skulle skriva ner ordet sandmakadamm. Och är elöverkänslighet verkligen ett verkligt fenomen, eller ett förvirrat tillstånd?

Har någon någonsin insett ironin i det uttrycket?

Vaknade av väckarklockan. Insåg att jag sov gott och har ingen anledning att stiga upp ännu, så varför inte sova en timme till.
Men nej, magen började kurra, eller inte kurra, utan pirra, så grymt att jag inte kunde somna om.
Sen får man ju alltid också kisibrått när man försöker somna om.

PS. Att sätta eld i både kakelugnen och spisen, hänga upp tvätt, dricka kaffe och läsa tidningen samtidigt är tydligen en omöjlig kombination.

Jag är så tankspridd så jag ofta går och söker något jag håller i handen. Så tankspridd att jag idag har tänt eld i köksspisen två gånger utan att minnas att fylla på ved.

Så tankspridd att min "bästis" funderade om jag var i fyllan då hon ringde mig 12-tiden på förmiddagen.

Undrar hur min framtid ser ut.

Min "bästis" kommer att flyga iväg.
Och jag pratar inte om att kasta bort vibratorn. (buahahaha)

På allvar, vem ska jag nu prata om något förnuftigt med? Önskar att jag hade hennes mod och vilja till att göra någonting annorlunda. Okej, hon blir inte borta för all evighet.

I.o.f.s. är det svårt att göra det man vill då man inte vet vad man vill.

Vad vill jag? Jag vet faktiskt inte. Så här spontant vill jag få sömn eller hugga ved. Men det är knappast någon livsplan. Kanske man borde dra täcker över huvudet och drömma sig till sängen där man vill ligga.

Hur står det till när man inser att man i princip har samma personlighet som för tio år sedan, och inser att man troligtvis tänker på samma sätt efter ytterligare tio år?

Kanske det är så att jag svalde ett krumelurpiller i mina tidiga tonår? Men vem vill bli en kritiserande 50+-tant utan humor?

Imorgon, imorgon, gott folk är tiden inne för en första skidtur på den närbelägna åkern där jag bor. Som jag har väntat. Nu vet jag vad jag ska göra hela veckoslutet. Troligtvis resulterar det i någon krämpa, min olycka trogen...
Undrar hur många gånger jag trillar omkull i år? Ifjol endast en gång, överraskande nog. Men balansen blir ju sämre med åldern.

Jag blev så till mig av förtjusning då jag såg att de hade kört upp spåret, att jag spontant drog ett riktigt djupt andetag. Lyckligtvis hade jag ingen halspastill i munnen, det kunde ha slutat riktigt illa.

Min mormor och morfar hade något uttryck liknande som dra en kärring (som betydde att man föll på reve), Undrar varifrån gamla människor river de här uttrycken? Likasom han åt tvål och sprack. Jag menar, var finns logiken?

Hur som haver, nu ska den här flickan skida rumpan i sammarskick.

På fredag ska jag svartjobba. Yes, I am a badass.